Så var dagen inne, idag bär det av. 16.20 idag är jag återigen Umeåbo, det känns... för de första känns det overkligt, jag har "gilla läget" rätt länge nu och som sjukit in i någon slags vana, gå till jobbet - hem o äta, sen är dagen slut, för inte vågar jag vistas ute efter åtta i den här stan, nej de ska ni veta. Kanske är det jag som är löjlig och borde väx upp för att stå på mig, men det här är jag. Stockholm har hjälpt mig med mycket och jag ska absolut inte säga att jag inte kommer att längta tillbaka efter saker o ting. Stockholm är vackert och har ett utbud av det absolut mesta. Jag är inte alls lika rädd för att vara ute, trots att jag undviker kvällarna. Jag har mognat i mig själv och tagit hand om mig själv, det är en helt underbar känsla och jag tycker inte alls om när andra lägger sig för mycket i min ekonomi etc. men visst kan man behöva råd, då ringer man någon klok och frågar. Men här, på 70 mins avstånd är det ingen som ifrågasätter om jag hade råd att köpa dendär tröjan och resultatet är att jag klarat mig helt ypperligt. Visst har man varit en riktig slösare vissa gånger och när man är van Umeås utbud är det självklart att pengarna kan rinna mellan fingrarna...

Idag är jag ett vrak, jag klev upp vid åtta och packade, längre kunde jag inte sova. Jonas ligger fortfarande och snuttar, vill inte väcka födelsedagsbarnet. Jag har gråtit, packat, gråtit, skrivit ett brev till Jonas, gråtit, packat osv. Jag vet inte hur jag ska tänka, men jag vet att det här är vad jag vill och självklart även att det kommer bli en stor omställning att vara utan Jonas. Jag hoppas att jag ska trivas på jobbet och att tiden ska gå snabbt så vi snart får förenas i samma lägenhet igen.

Nu åter till packandet.

Ja, så var dagen här. Dagen då jag gjort min sista dag på Ica i Sickla. Det var med delade känslor jag lämnade jobbet i eftermiddag, två söta barn kom och sa hejdå och gav min teckingar och presenter - jag kommer sakna er också! Samtidigt som jag verkligen hoppas att det här är det rätta, att jag ska komma hem och känna att ja, det här är helt rätt. Nu är det förståss otroligt svårt att avgöra såhär tidigt.

Jag fick presenter och kort och kramar på jobbet och jag kände verkligen att folk faktiskt skulle sakna mig också. En känsla jag behövde och självklart är glad för. Att barnen tyckt om mig värmer nästan mest. Imorgon är det den 9e september och Jonas blir 21, han är redan grattad och har fått en tröja och ett par fina kallingar. Imorgon packar jag min väska och åker till Umeå, jag flyttar!

Oj, oj - jag vet inte vad jag ska känna och jag vet inte vad jag ska tänka, men jag kommer att sakna min älskling något oerhört.

Ja, tiden rinner iväg. Jobbet är så tråkigt nu så jag vet knappt hur jag ska utstå de sista dagarna. Det har inte alls med mitt jobb isig att göra, det är bara det att nu vill jag ta mig iväg. Tiderna är klara för de nya jobbet och allt är i sin fulla ordning. Till lunch åt jag nog något tokigt också och blev jättedålig, mådde riktigt dåligt och fick gå hem från jobbet tidigare. Efter en tids vila här hemma är jag iaf. i bruk nog att jobba imorgon, det måste haft och göra med lunchen.

Lite frustrerande med så lite tid till övers nu innan jag åker. Imorgon skriver vi 2a hands kontraktet och på torsdag har jag ett helt trailer-lass med tvätt jag måste göra något med och snart därefter kommer Jonas födelsedag. Har blivit fast i ett par bloggar somsagt, en del har en tendens att skriva så mycket kul så man måste nästan läsa de flera gånger. En ny blogg jag studerat idag var Ugglas www.magnusuggla.se han resonerade omkring varför man köper så mycket godis man inte tycker om, för är det inte så. När du ätit dig till slutet av godispåsen så lämnar man ju de godisarna som inte är goda, men varför i hela fridens namn har man i början valt dessa då? För det händer ju nio av tio gånger. Finns många saker man kan spekulera i, speciellt i sitt eget beteénde.

Nu ska jag planera vidare i vilket som ska packas, slängas och förvaras. Igår sålde jag min cykel, till samma pris som jag för två år sedan köpte den, jag blev totalt nedringd... vinst!

Natt nu, gonatt!

Har sovit lite halvlurigt inatt, drömt om allt och ingenting och vaknade i total förirring på morgonen,  tittade på klockan och undrade om jag hade förstovit mig, tack o lov inte - var tillomed en timma tidig. Ätiti frukost och sitter som tränger in genom gardinerna. Man får njuta av den värmen solen ger i från sig när man sitter inomhus för nu är minsann hösten på väg in med stormsteg.

Om fem dagar går flytten, jag och min resväsk åker och lämnar Jonas kvar här i Stockholm med katterna. Kommer känns konstigt nu när man är så van att alltid ha honom omkring sig, men det kan nog vara nyttigt att göra något på egen hand. Dagen jag åker är somsagt hans födelsedag, någon med presenttips?

Jag har dessutom kommit på att jag ska sälja mina cyklar för att köpa en bättre, två sämre mot en bättre kan väl vara något? Att cykla är kul och det blir bara bättre av att man har något bra att cykla på. En damcykel i all sin ära, men en lite nyare växlad cykel kan göra saken lite enklare om man ska längre sträckor.

Just för tillfället vill jag framhålla Shulman för hans krönikor, jag uppmanar er att läsa hans blogg. Har suttit och skrattat här på morgonen, via den här länken kan du kolla hur du själv skulle se ut som, asiat, hur du kommer se ut som gammal etc. roande jag lovar.... http://morph.cs.st-andrews.ac.uk/Transformer/index.html .

Igår var det inventering, jag var trött som bara den efter att ha varit ute och ätit med Jonas, hans mamma och Roger. Det var en trevlig kväll men när väckarklockan ringde morgonen därpå klockan fyra var benen tunga. På kvällen hade vi några vänner här på middag och tanken var utgång - jag drog mig dock ur så trött som jag var efter en hel dag. Nu på morgonen är jag förståss glad för det, jag mår bra och ät relativt pigg.

Vi tänkte strax ta oss ut på en promenad innan flyttkartongerna ska börja fyllas, på fredag har jag min sista dag och Jonas fyller 21 på lördag, när han är firad hoppar jag iväg till flyget och tar mig mot Umeå för att stanna. Jag kan inte riktigt förklara hur det känns, jag är ivrig samtidigt som jag inte sett lägenheten vi ska bo i och Jonas fortfarande inte har något jobb. Såklart måste man leva utifrån att det ornar dig och lägenheten är jag rätt övertygad om att den är superfin.

Nåja, lite lunch nu och sedan en promenad i höstvädret!

Inventering nu, sov gott allihopa undetriden jag räknar.... unk!

Idag var jag ledig. Jag åkte till stan en sväng och gjorde en sån där skön dag, fixade med saker som behövde ordnas osv. allt var i sin ordning tills jag gick för att handla min jacka, jag sökte staden runt utan att hitta den jag ville ha. När jag efter många slutsålda butiker äntligen hittade min jacka fanns bara storlek 34 kvar och gud vet när jag kunde ha det. Hoppet var ute trodde jag när jag hittade en sista butik, som döm om förvåning hade just den jackan i flera olika storlekar. Jag tog en 36a vilket jag alltid kunnat ha och drog på mig jackan. Då denna inte ens gick att stänga och armarna inte räckte till sökte jag en 38... då de heller inte fanns sökte jag förtvivlat en 40 i hopp om att jag skulle kunna ha den samtidigt som det fanns något inom mig som verkligen hoppades att den var alldelens åtskogen för stor. Jag drog på mig jackan och insåg snabbt att den var inte en millimeter för stor, den passade perfekt och jag ska inte säga att de skulle ha gjort något om den vart lite lite större, men förliten var den trots allt inte. Jag hoppas jag har blivit vuxen nog att inte längre köpa för små kläder i något konstigt hopp om att dom ska bli större, för de har jag minsann aldrig sett hända.

Därefter tog jag tåget till slussen och åkte vidare mot Sickla för att hämta upp ett kvarglömt viktigt papper och en väska. Väl på bussen slog det mig att det var storlek 40 jag hade köpt... de slog mig även att hade storleken saknats och det bara hade återstått en 42a hade jag säkert köpt den också. En tredje sak som slog mig var att vi igår satt och såg top model, det var där två tävlanden som var plus modeller, vilket innebär att de bär upp kläder för "lite större tjejer" så att säga. På programmet nämdes att dessa modeller har en ungefärlig storlek som motsvarar svenska 38...  Var är världen på väg? - Eller är det jag som är på väg någonstans?

Jag insåg snart att jag inte längre ville summera mina tankar utan försökte tänka på något annat....
Nåja, snart helg och inventering på lördag morgon 06.30, känns inte så kul på min lediga helg.

Tyvärr ska jag ställa till de och berätta att jag har nytt nummer, pga. operatörsbyte.
Så det nya nummret ni ska knappa kan nu gärna få om ni hör av er, jag sitter ju än ett tag på samma hemnr.

En trött söndag efter en händelserik helg. Jonas & jag, Sebbe, Sara, Niklas, Björn och Leon kom hem nu i eftermiddag efter en helg ute i stugan. Åkt båt och badat, åkte, eller åtminstonde försökt inte mindre än tre gånger att komma någon vart på wakeboarden men, det gick lite si o så, var uppe o vände iprinsip. Ont överallt, ser ut som 90 år när jag ska ta mig någonstans.

Inte ens tre veckor till flytt nu, jag är ivrig som bara den och hoppas det ska bli precis osm jag förvantar mig.
Middag hos Eva och Anders ikväll, skönt och väldigt gott inte minst.



Fv. Björns lillebror Leon, Niklas, Jag, Sara & Björn.

Nu väntar sängen, alla mina musler måste få vila inför en ny veckodag imorgon.

Fredag, tillbaka i arbetet och helgen framför sig, kommer nog bli mycket jobb i helgen. Har nästan fått hyra ut lägenheten idag, bara små detaljer och godkännande från hyresvärden kvar nu. Jag längtar faktiskt hem, inte minst efter min käraste Erika.  Kom precis från en liten tripp hos Jonas mamma och Roger, har bestämt oss för att åka ut till landet nästa helg, jag ska bjuda med Erika, ska bli så väldans kul. Som jag har längtat efter att ta henne med mig ut. Var så länge sedan vi gjorde något tillsammans, bara vi två. Det går liksom inte att beskriva med ord vad den tjejen har betytt och alltid kommer att betyda för en liten Hanna här på jorden. Min allra bästaste bästa vän!

Efter en och annan tragisk händelse i närheten av oss inser man hur tacksam man ska vara till livet. Det tråkiga är att man inte inser det förrän det hunnit hända någon i närheten, livet kan så snabbt vara över. Så jag uppmanar er alla att göra det ni vill, stå inte o trampa i gamla fotspår. För vem vill egentligen stå där, 80 år gammal och vara sur och bitter? Inte gör man sig själv någon tjänst och räkna inte med att du gör dina anhöriga lyckligare. Lev idag, imorgon kan det vara för sent.

Tiden går och snart står jag där med resväskan i handen och är på väg. Utan lägenhet, (utan?) pojkvän och med svansen mellan benen. Nej, skämt och sido, tanken är ju att Jonas ska komma efter mig. Men boendet kommer bli ett litet rum hemma hos mor o far under en kortare tid. Därefter får vi se vad som hända skall. Svårt med lägenhet och mat när båda inte har ett jobb. Lönen från ett jobb på Willys / Ica räcker tyvärr inte så långt som man kunde önska. Vill man så löser sig det mesta, jag bara vet att det är så.

... och mamma o pappa, systrar & bror - som jag längtar till er. Det var helt och hållet mitt val att flytta iväg. Jag ångrar det inte en sekund, men nu har jag testat det. Jag har haft en skojig tid, varvat med tårar av hemlängtan. Mina syskonbarn som bara växer sig stora och här sitter jag och tittar på kort (?) ! Hjälp! Jag har lärt mig en hel del, jag har visat mamma att jag är vuxen nu och inte hennes yngsta lilla dotter, jag klarar av att stå på egna ben och jag trivs med att prova mig fram. Inte utan att göra misstag förståss, men jag har klarat den här tiden också, helt utomordentligt bra. Nu saknar jag dock min familjs omhändertagande och längtar som bara den efter att få komma hem. Jag hoppas bara att Jonas hittar ett jobb och vi tillsammans en lägenhet. Inte riktigt samma sak att bo hemma, och konstigt nog kan jag efter den här stunden inte alls för mitt vildaste förstå hur jag skulle klara av att ha ett distans förhållande med min kära Jonas... 

Så det ska bli ett kärt återseénde... =) 

Jag ska flytta hem!

Det känns, konstigt - men förbaskat skoj. I Tisdags sa jag upp mig, det var blandade känslor men mest av allt känns de spännande och kul. Bortsett från att Jonas ännu inte har något jobb och vi inte hyrt ut våran eller hittat någon lägenhet där hemma.

Någon som vill hyra en 2a i Stockholm?

Nu är lillebror till David född också, längtar efter att få se honom, allt verkar ha gått bra och jag är såklart en stolt moster ännu en gång. För övrigt är jag ledig idag, hemma och tvättar. Inte alls speciellt roande med tvätt, men de är sånt man måste göra ibland. Var faktiskt ledig igår också, men all den tiden slösades bort i shopping, köpte två ursnygga kudar som rev min ekonomi sönder och samman, men snyggt blev det!

Nu ska jag ta en spurt ner till tvätten igen.
Ha en bra dag allihopa!

Var en sväng i Umeå på uppdrag onsdag - fredag, det var en otroligt snabb titt men jag hade så himla mysigt. Först var jag i Sävar en stund och sedan åker jag till Helena, tycker synd om henne som har så ont, men nu är det bara tolv dagar kvar att hålla ut tills lillebror är beräknad. Hursomhelst var kvällen jättemysig.

I helgen blev det Väddö, det var underbart härligt, sommarvärmen kom tillbaka och vi gjorde massor av skojiga saker. Vi åkte båt, promenerade, badade i balja o i havet och plockade blåbär - tro de om ni vill men jag har kokat tre burkar med blåbärsylt. Mumma! Väl hemma i tvätt och städ, men det kommer som ett brev på posten när man varit borta, här hemma väntar förståss mina trogna katter, mysigt med två tussar att komma hem till.



Låt nu bara sommaren hålla i sig en stund till...

Så var man hemma igen!

Stockholms sägs haft riktigt dåligt väder, men när vi anlände på morgonen igår gick precis solen upp. Nu känner vi lugnet inför en ny arbetsvecka. Känns lite segt att börja jobba igen efter fyra udnerbara semester veckor, varav fyra dagar hemma i Stockholm. Vi har haft runt 35 grader hela veckan, nästan lite för varmt men nu är vi hemma, och vi har haft det fantstiskt. Däremot hade vi en tupp som granne, han gal natten lång så med sömnen var det lite si o så. På tisdag kväll kommer Erika och Linda hit en sväng, jag längtar redan. Ikväll hoppas jag få låna en symaskin och använda min estetiska sida. Jag ska sy gariner och laga mina brallor. Ska blir spännande att se hur det går...





Det var det...  och Grekland - på återseénde!

Nu åker vi, att man ska behöva vara så nervös!!

Skänker min tanke till min familj & mina tjejer, lite tidigt att ringa någon.
Ha det gott allihopa, ses om 14 dagar.

Ja, semster är allt bra underbart. Min första betalda sådana, ja det är något annat det. Varit i Farsta och sedan i skanstull och växlat lite pengar för att ha en tid på Kreta, nerverna är fler än två och jag känner och hoppas att det kommer bli skitkul. Imorgon är det packning som gäller och städning, ska låna ut lägenheten till mina pälsdjurallergiska kusiner så tänkte dra en repa med svabben och såklart lämna bort mina håriga älsklingar under vistelsen i Grekland. En vända til Apoteket och köpa lite solkräm och hem o packa för att sedan försöka sova, känns som att det är utdömt redan.... Hanna, hon som alltid blir magsjuk ett dygn eller två innan flygets avgång, lägrets början eller den fantastiska föreställningen, det är jag det. Det är väl iaf vad jag inbillar mig, samma fenomen har funnits i mig i säkert tio år... Det går mig på nerverna, men frisk blir jag sedan, så fort jag satt min högra tass där på flyget. Man tycks ju börjat lära kännas sig själv åtminstonde.

Sitter och pratar med Anja, hon utvecklas och går vidare, själv sliter jag kvar på Lekloftet. Då man hör hur bra hon verkar ha det så blir jag tårögd. Att komma upp sig på ett sånt sätt, själv sitter jag kvar på Ica fast jag verkligen förstår att det beror på mig själv. Varför gör jag inget åt saken? Komvux till hösten låter som en utmärkt början. Sedan ror jag skeppet vidare och utbildar mig till något av klass. Jag vill vara självständig och mitt mål i livet är mer än ett liv med den jag älskar. Jag ska försörja mig själv, ingen annan ska få betala för mig, det är mitt jobb. Gärna är jag den som försörjer familjen, som verkligen känner sig delaktig i allt som händer mig och mina nära. Jag ska vara en frammåt kvinna med mål att sträva efter, mål som jag klarar av och därmed en stolt dam. Dam? brud, innan jag är dam har jag varit stolt i många år.

Däremot svajar mina planer som seglet på en segelbåt i den vildaste orkan.
Var är det egentligen meningen att det här livet ska ta mig?

Det är varmt, det är fruktansvärt varmt ute.
Plötsilgt blir jag mer än nervös inför Kreta resan, kanske hade en evcka räckt? Om jag svettas i sverige vid 24 grader är frågan hur det kommer att kännas vid samma tid i Grekland. Nåja, jag hoppas att vi har nära till havet och gärna en pool, men de framgår först på plats då resan är ospecifiserad. Eventuellt kommer Jonas att uppdatera sin blogg via mobilen, så håll koll på www.jonasfrank.com där sker eventuella uppdateringar.

Ikväll åker jag hem från sköna Umeå. Till allas, lycka har Alfons kommit hem inatt igen. Ska bli superskönt att komma hem och känna "lugnet" ett par dagar innan jag åker. Träffa katterna och såklart sova i min egen säng.

Idag är Alva här hos mormor, det är verkligen jättemysigt att träffa syskon och syskonbarn, men man förundras lika mycket varje gång över hur energin kan sprudla på dedär sättet, det är underbart. Nu längtar jag dock hem, jag har haft det jättebra här och skulle absolut inte klaga på en vecka till, men då jag vet att jag ska hem så börjar man såklart längta. Ska bli kul att se Jonas och bara finna sig i sitt eget hem.

Nåja, nu ska jag se till att dagen går vidare! 

Ny dag, varit och vandrat runt stan. Dan var här en sväng och jag visade honom vad staden hade att erbjuda. Nu sitter jag hos Frida. Själv ligger hon på sängen och sover. Jag väntar på min far och bror som ska hämta mig, det var dock 40 minuter sedan dom slutade så jag börjar fundera. Just för tillfället kollar jag in lite sista minuten inför vecka 28 då jag och min älskling ska ta oss iväg.

Imorgon åker jag och Frida till Helena, ska bli riktigt mysigt och självklart hoppas jag på fint väder med mycket sol. Ser verkligen fram emot en dag tillsammans. Som ni såg i gårdagens inlägg har jag skaffat en bilddagbok. Enklare att ladda upp bilderna där under semestern.

Jonas är på landet och letar Alfons liten, hoppas verkligen dom hittar varann. Nu vill jag hem till maten och sängen. Må gott allesammans!

http://haannalindberg.bilddagboken.se/

Lägger upp lite bilder under semestern så kan ni hålla koll på mig.

Sov gott!