Onsdag.
HANNA 051221.
Det händer en hel del, jag lämnar förhoppningsvis snart Ica och går efter drygt två och ett halvt år vidare. Att jag någonsin skulle våga söka jobb i Stockholm trodde jag inte, men faktum är ju faktiskt att det har hänt nu. Vi får se vad som händer, men livet ligger framför mig, hoppas jag åtminstode. Spänningen lockar, man kan ju trots allt alltid vända hem, för här hemma har jag mina vänner och dom jag behöver vet jag finns kvar även den dagen jag kommer hem. Flera familjer som hört av sig och vad som nu erbjuds är en familj i Djursolm, två bar, Sophia 9år och Marcus 12år. Boende, mat och "eget boende i villan" + 4500kr skattat och klart - det är klart att det lockar. 1a Februari åker Lisa & Sofia till Australien, känns väldigt konstigt men på nåt vis berättar väl de bara för mig att det är nu om nån gång jag ska våga. Jag kommer sakna dom otroligt mycket, det handlar inte ens om samma land, inte samma världsdel och inte samma nånting, men... dom kommer ju hem igen.
I helgen som var blev jag själv ett år äldre och, visst känns väl det bra. Att fylla år är inte riktigt samma sak längre, men jag fick vad jag önskade mig och det finaste var här hos mig. Jag vet nästan inte hur jag ska förklara hur mycket jag tycker om honom., min Jon.
NY fläkt i lägenheten, vilken sensation, trodde jag aldrig skulle hända, efter allt snack. Men inte har någon dykt upp, dom ringde imorse igen och sa att dom skulle komma, men jag somnade givetvis om. När jag sedan hör att det börjar bullra i trappuppgången var det på något vis ett tecken att klä på sig och fkaitskt hoppa ur sängen, det var gjort på 20sek. Som vanligt var det uddaa människor som jobbade åt föreningen men det blev iaf gjort. Fullt med folk i min lilla etta, var skulle jag ta vägen, kände mig mest som ett fån var jag än stod, för var jag än var så var jag ju där dom var. =)
Snart är det jul också, jobbet sliter i mig idag, imorgon, fredag, julafton, juldagen, annandag jul osv. Jag är fruktansvärt less, men pengar behöver man ju alltid förståss, så det är bara att arbeta vidare. Våldtäcksmannen härjar vidare och mamma har nu varit förbi med ett överfalls alarm för att jag ska känna mig lite tryggare, dessutom ska min pappas faster hämta mig på jobbet i veckan, det är tur att det finns folk som bryr sig om en, det gör mig så glad.
Nu ska jag äta lite innan jag ska ut och gå en sväng innan jobbet.
Det händer en hel del, jag lämnar förhoppningsvis snart Ica och går efter drygt två och ett halvt år vidare. Att jag någonsin skulle våga söka jobb i Stockholm trodde jag inte, men faktum är ju faktiskt att det har hänt nu. Vi får se vad som händer, men livet ligger framför mig, hoppas jag åtminstode. Spänningen lockar, man kan ju trots allt alltid vända hem, för här hemma har jag mina vänner och dom jag behöver vet jag finns kvar även den dagen jag kommer hem. Flera familjer som hört av sig och vad som nu erbjuds är en familj i Djursolm, två bar, Sophia 9år och Marcus 12år. Boende, mat och "eget boende i villan" + 4500kr skattat och klart - det är klart att det lockar. 1a Februari åker Lisa & Sofia till Australien, känns väldigt konstigt men på nåt vis berättar väl de bara för mig att det är nu om nån gång jag ska våga. Jag kommer sakna dom otroligt mycket, det handlar inte ens om samma land, inte samma världsdel och inte samma nånting, men... dom kommer ju hem igen.
I helgen som var blev jag själv ett år äldre och, visst känns väl det bra. Att fylla år är inte riktigt samma sak längre, men jag fick vad jag önskade mig och det finaste var här hos mig. Jag vet nästan inte hur jag ska förklara hur mycket jag tycker om honom., min Jon.
NY fläkt i lägenheten, vilken sensation, trodde jag aldrig skulle hända, efter allt snack. Men inte har någon dykt upp, dom ringde imorse igen och sa att dom skulle komma, men jag somnade givetvis om. När jag sedan hör att det börjar bullra i trappuppgången var det på något vis ett tecken att klä på sig och fkaitskt hoppa ur sängen, det var gjort på 20sek. Som vanligt var det uddaa människor som jobbade åt föreningen men det blev iaf gjort. Fullt med folk i min lilla etta, var skulle jag ta vägen, kände mig mest som ett fån var jag än stod, för var jag än var så var jag ju där dom var. =)
Snart är det jul också, jobbet sliter i mig idag, imorgon, fredag, julafton, juldagen, annandag jul osv. Jag är fruktansvärt less, men pengar behöver man ju alltid förståss, så det är bara att arbeta vidare. Våldtäcksmannen härjar vidare och mamma har nu varit förbi med ett överfalls alarm för att jag ska känna mig lite tryggare, dessutom ska min pappas faster hämta mig på jobbet i veckan, det är tur att det finns folk som bryr sig om en, det gör mig så glad.
Nu ska jag äta lite innan jag ska ut och gå en sväng innan jobbet.
