Allt är såå förvirrande, jag vet varken ut eller in. Ska jag verkligen bo här? Eller ska jag bo i Umeå egentligen, vad är det som är meningen? - Att älska någon är inte bara enkelt, att flytta ifrån Jonas det kan jag inte ens förklara hur tanken känns. Att inte ha sin familj och sina riktiga vänner nära, det kan jag inte heller förklara hur det känns. En konstant längtan som aldrig tar slut. En flytt är inte särskillt enkel, det går inte att ångra sig efter en månad... Själv klarar jag nog inte av att flytta, men jobb? bostad?


Tankarna cirkulerar friskt.